I går blev jag uppringd av Peter Larsson på IDG angående Adobes nya DRM-system Flash Media Rights Management Server. Jag tycker att Peter fångade vad jag sa, men tänkte passa på att förtydliga mig lite.
Som jag ser det är det tekniskt mycket svårt att bygga ett fungerande DRM-skydd. Detta för att det finns så många olika sätt att attackera.
Ett sett kan vara att attackera de underliggande algoritmerna och protokollen. Ett annat sätt är att attackera implementationen – antingen implementationen av säkerhetssystemet eller applikationen som skyddas av säkerhetssystemet. I kopieringsskyddens forntid var det exempelvis vanligt att helt enkelt ta bort anropen till koden som kontrollerade licensnycklar.
Ett tredje sätt är att helt enkelt gå runt säkerheten, bland annat genom det analoga hål som Peter Larsson tar upp. På 80-talet var det vanligt att folk bytte VHS-filmer med varandra och beroende på hur många kopior som föregått kopian kunde kvaliteten vara rätt dassig. I dag sker digital-analog-digital-konverteringar ofta med extremt hög kvalitet, och väl i en sådan klass att många är nöjda. Att stoppa detta hål ser jag är svårt då media i slutändan skall bli ljus och ljud som skall fångas upp av våra sinnen.
Men det viktiga är att jag närmast blir förvånad över att någon 2008 försöker lansera nya DRM-system. Kopieringsskydd och olika metoder att styra konsumenternas sätt att använda det dom betalt för upplever jag är något som hör gårdagen till. Att allt mer musik i iTunes Store är fri från kopieringsskydd, att BBC satsar för fullt på öppna mediaformat är bara två exempel.
Vad tror du?
No related posts.
Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.
Absolut. Ljud och bild går inte att skydda effektivt precis som du säger. Däremot tror jag att det fortfarande finns hopp för DRM av applikationer, även om jag inte gillar det personligen.
Serienycklar och “activation codes” som kräver kommunikation med tillverkaren kan mycket väl ersättas med oavbruten kommunikation med tillverkaren, men även det gÃ¥r att gÃ¥ förbi. Steget efter det för mjukvaruföretag blir att sälja hela datorer istället, och säkra alla former av input och output. För Catia, SolidWorks och liknande finns säkert en marknad för sÃ¥nt, men knappast vanliga applikationer. Sen kommer nÃ¥gon att hitta ett säkerhetshÃ¥l ändÃ¥, sÃ¥ den idén gÃ¥r ocksÃ¥ ner i diket.
Den enda lösningen som jag ser det är att sälja programvara som tjänst, och ha alla programlogik på nätet, utom en slimmad klient som laddar ner ett interface. Ungefär som Mozillas XUL fungerar, fast hela applikationen ligger på nätet istället. På det sättet finns det ingenting att piratkopiera, kunden får aldrig tag på programmet.
Tror? Jag anser snarare att det är “hÃ¥l i huvudet”. Ja redan att tala om “attacker” blir bara fel. Vems data har XX begÃ¥tt intrÃ¥ng i? – Sin egen.. Plonk! Man kan liksom inte behÃ¥lla en hemlighet samtidigt som man publicerar den.
Det är egentligen väldigt enkelt: Om musiken eller filmen ska spelas upp på en apparat som är i kundens fysiska besittning så kommer det alltid att finnas något sätt att få ut den i okrypterad digital form utan kvalitetsförlust, även utan omvägen över analog form. Kanske inte något som vem som helst kan göra hemma, men det räcker med att en person kan, så finns det snart DRM-fria kopior spridda över hela Internet. Det enda DRM kan åstadkomma är att göra livet surt för hederliga kunder så att de kommer fram till att piratalternativet är mycket smidigare.
Det finns en enda typ av information som man har lyckats nÃ¥gotsÃ¥när med att behandla som om den vore materia, nämligen pengar. Om man ska lyckas göra detsamma med musik och film sÃ¥ mÃ¥ste man ta till samma metoder. Man mÃ¥ste i sÃ¥ fall stänga alla skiv- och videobutiker, sända enbart nyheter i radio och TV, och endast distribuera “varorna” till diskotek och biografer med samma skyddsnivÃ¥ som bankvalv. Personalen mÃ¥ste övervakas noga för att hindra att de sprider kopior. DÃ¥ Ã¥terstÃ¥r fortfarande det analoga hÃ¥let, och för att täppa till det mÃ¥ste man kroppsvisitera alla kunder efter inspelningsapparater. Gissa vart försäljningskurvan skulle peka dÃ¥.