(En liten teknikutsvävning sÃ¥ här pÃ¥ fredag. Kopplingen till IT-säkerhet och krypto är väl att mycket beräkningskraft alltid är bra om man skall joxa med krypto, speciellt för att försöka analysera och knäcka dom…)
Jag har tittat lite på den senaste TOP500-listan, dvs listan över superdatorer. Snabbaste maskinen totalt sett är IBMs Roadrunner (vilken jag tidigare skrivit om):
Världen snabbaste dator: Roadrunner, byggd av IBM för LANL.
Snabbaste maskinen i Sverige, FRA:s HP-burk, har halkat ner från femte till 11:e plats på ett år. Sverige har just nu nio maskiner på listan, dvs 1.80% av alla superdatorer. Totalt 38596 processorer som tillsammans når drygt 393 TFLOPS. Lite mer statistik:
Leverantörer
IBM innehar platserna 1-3 på prestandalistan och har fem maskiner på top 10. IBM vinner även totalt med 42% av alla system, före HP med 37%. Bland gamla klassiska superdatorbolag spöar SGI faktiskt Cray med 4.4% mot 3.2%, men båda får pisk av kontorsråttan Dell som står för 5% av systemen.
Processorer
Lägger man ihop statistiken för AMDs x86, Intel x86-32 och x86-64 är nästan 85% av alla processorer som används en x86-processor(!). Power är på andra plats med 13%. Itanium och andra arkitekturer är väsentligen avrundningsfel. SPARC finns inte med alls. Var tog alla kraftfulla server- och HPC-processorarkitekturer vägen?
Kommunikationsteknik
Superdatorer, beräkningskluster och HPC-maskiner med många beräkningsnoder som samarbetar för att skapa ett resultat är beroende av bra kommunikationsteknik. Det är inte bara bandbredd utan fördröjningen (latensen) är extremt viktig för att nå bra prestanda.
Som Seymour Cray sa på 70-talet: It’s the heat and the thickness of the mat which matters., där mattan är härvan av kablar mellan maskinerna. (Jag sprang på en presentation om kommunikation och högpresterande beräkningar som kan vara värd att titta igenom.)
För att få till den kommunikation som behövs har man traditionellt i superdatorer och HPC-system använt specialutvecklade kommunikationslösningar, exempelvis Infiniband och Myrinet.
Det som är intressant att se är att för 57% av alla maskiner på listan är den kommunikationsteknik som används Gbit Ethernet (GE). Infiniband kommer på andra plats med 24% och Myrinet används i drygt 2% av alla maskiner.
HyperTransport (HT) finns förvånande nog inte med trots att det bland annat används i maskiner från Cray (om det inte är det som kallas Cray Interconnect, vilket det verkar vara).
OS
Linux dominerar stort på OS-sidan med 85%. Lustigt nog delar man sedan upp OS på UNIX, BSD Based och Mac OS. Tillsammans blir dessa dock knappt 6%.
Windows, som har slagit hårt på trumman de senaste åren för Windows HPC Server har på ett år ryckt upp sig från 0.6% till 1%. En av dessa Windows-kapabla maskiner är Akka vid HPC2N i Umeå:
Superdatorklustret Akka.
Allmänt
TOP500-listan är en relativt skev lista, där lejonparten av maskinerna egentligen är stora ansamlingar/kluster av normala datorer.
Längst upp i toppen är det fortfarande specialdesignade system med ovanliga arkitekturer (på processor och systemnivå), kommunikationsteknik och kylning.
Trenden mot standardteknik – standardmaskiner byggda av x86-processorer med Linux som OS och Ethernet som kommunikationsteknik är, tycker jag, tydlig.
För den som vill läsa om utmaningarna med att bygga PFLOP-maskiner finns en artikel om IBMs Bricks-projekt. Artikeln IBM Intelligent Bricks project-Petabytes and beyond är ett par år gammal, men är fortfarande fascinerande läsning.
Av superdatortillverkarna Convex, Parsytech, KSR, Sequent, Meiko, MasPar, TMS, nCube har spåren sedan länge kallnat.
Det var roligare förr när superdatorer var exotiska, märkliga bestar, inte bladservrar, pizzaboxar och PC-burkar på hög. Titta på dessa snygga maskiner:
En Convex 3800.
En Tera MTA 1. (Vacker, men gick inte att producera.)
Cray C90, kanske den vackraste av alla superdatorer.
Professor Erik Hagersten sa en gång att en riktig superdatortillverkare skall ha gått i konkurs minst en gång men tyvärr verkar allt färre av dom återuppstå, utan ersätts av Svenssonmaskiner. Många Svenssonmaskiner.
För den som gillar datorporr finns en del sidor på nätet. Den här har nostalgisk HPC-porr och den här har allmän nostalgidatorporr.
NSC i Linköping har en sekvens med fantastiska bilder som visar hur superdatorer gått från vackra skapelser till IVAR-hyllor med PC-burkar.
I Tyskland finns det tydligen en avdelning på Munchens datormuseum som är ett ett Cray-museum. Något för sommarsemestern att besöka?
